Glad i hågen cyklade jag till Gränby efter jobbet för att shoppa kläder. Min garderob behöver uppdateras nu i inför hösten och vintern och jag äger bara ett par jeans som jag kan ha på jobbet. Ville också köpa en gossig varm tröja så att jag inte fryser. Första stoppet var Lindex, jag petade på lite byxor och insåg varför jag bara har ett bar jeans i garderoben. Jag är 1.45 cm lång och får alltid fålla upp byxorna och det var så varmt i butiken så jag höll på att få slag, så inga byxor blev det. Provade några gossiga tröjor men alla var antingen för stickiga eller stora. Jag kände verkligen hur tårarna började komma i provhytten men jag bet ihop och fortsatte prova byxor och tröjor. Tillsist gav jag upp och kom ut ur affären med 3 par strumpor och 3 par trosor. Nästa stopp var Gina Tricot..ajaj vilka tajta jeans de har, jag höll på att få blodstopp i benen och magen.Sen hade de inte den svarta koftan som jag ville ha, jag får åka ner på stan och titta. Ingen påse med kläder därifrån. Nästa stopp HM och jag har lagt ner "hitta jeans" för denna gång. Ingen gossig tröja här heller eller mysbyxor som jag nu har beslutat mig för att hitta.Ingen påse här heller. Sur och ledsen cyklade jag hem med den påsen jag alltid får hem när jag ska storhandla kläder. Jag får alltså ha de kläder jag har och klara mig med ett par jeans och med mina randiga tröjor som jag älskar. Men varför gick jag inte till barnavdelningen på HM och köpte randiga tröjor? Det var dåligt,  men jag tror det var de tajta jeansen som strypte blodtillförseln till hjärnan.