en bergådalbana ibland.Vissa dagar går det uppåt och vissa dagar går det nedåt.

Som tur är inte det inte lika svårt att klättra upp för berget trots att man just har drattat ner med ändan och slagit i huvudet. Man borstar av sig allt skit man fick på sig på nedvägen, sträcker på sig och andas lungt och sansat.Sen vänder man sig om och tittar upp mot toppen och säger högt:

Nä nu är det dags!

Man tar dom första stapplande stegen för att orka bestiga berget och efter ett tag så går stegen lättare än man tror,  man tittar inte ens bakåt, man vill bara upp igen! Väl uppe på toppen så berömmer man sig själv,att man kom upp trots att man åkte kana ner för ett tag sen. Nu är jag uppe och nu kommer jag hålla i mig så jag inte druttar ner igen, iallafall inte denna vecka.

Igår var vi på stranden.Det blåste och vattnet var kallt men såå skönt i solen. Fick nog lite färg trots allt. Idag blir det hotellts pool som gäller.Jag får nog gå dit själv då min 11 åriga svägerska är förkyld.Nu ska här solas!

Tack Britta och Kjell för korven och kaffet.